En dag lallade jag runt i närheten av Moorlandsstallet och hade ingenting för mig. 

Visst fanns tanken att hjälpa till med Midsommarfesten men just nu red jag runt på Dreamsmash och hon ville inte alls göra det. 

Ston, ni vet! 

Plötsligt hördes en smäll och sedan ett gällt skrik. 

Påminde lite om en flickas rop på hjälp, men det var ändå likt Justins röst. 

Jag har väl alltid tyckt att Justin är lite mesig av sig. 

Let´s Face it, en mer lättpåverkad nisse än Justin får man leta efter... 

Men han är snäll i alla fall. 

Jag skänklade på Smashen och vi galopperade mot ljudet. 

Det hördes dundrande hovslag, arga frustningar och Justins rop på hjälp. 

När vi kom dit så möttes jag av den vackraste och uppenbarligen argaste skimmeln jag sett! 

En bländande vit fullblodshingst som var i full färd med att läxa upp stackars Justin! 

I full fart skulle hingsten ramma den person som var närmast! 

Hästen missade Justin med en hårsmån!

Jag slängde mig av Smashen och rusade fram mot den vita virvelvinden.

Snabbt tog jag fram mina hästviskar-talanger och började att lugna den upphetsade hingsten... 

Sååja, Snääälllll hääääst.... 

Efter en stund och en åtgång på hela mitt lager i ryggsäcken av apelsiner stod äntligen hästen på alla fyra benen i marken och öronen framåt. 

Jag klappade och lugnade ner honom. 

Justin som hämtat andan och sökt skydd bakom Smashen stod och såg på oss med munnen öppen av förvåning. 

Sakta vågade han sig fram mot oss. 

Han berättade att hans häst Misty hade ätit dåliga äpplen och var lite lös i magen så då hade Ferdinand från hästmarknaden erbjudit honom att låna WinterDream som hingsten hette, medans Misty kryade på sig.

Hingsten var "lite het" enligt Ferdinand, men ingenting som en redig hästkarl som Justin inte skulle klara av.

Justin hade tveksamt tackat ja och Ferdinand hade skrattat gott och önskat honom lycka till. 

Ritten ner till Moorland hade gått bra och Justin kände ganska lugn ändå. 

Så han bestämde sig för att ge hingsten en ordentlig dusch och en rykt. 

Plötsligt tändes en låga i hästen och den exploderade! 

Ursinnigt kastade hingsten sig iväg och slet sig, sen tog han sikte på Justin! 

Hade inte jag kommit så hade Justin enligt honom själv nu varit potatismos! 

Justin gav mig ett grimskaft och muttrade att jag skulle ta hand om hästen. 

Jaha... Okej... 

Ferdinand kom gåendes med andan i halsen och såg förtvivlad ut. 

Han hade just fått reda på att WinterDream hatade vatten, och blötte man ner honom så blev han ilsken! 

Efter att vi berättat vad som hänt nyss så sa Ferdinand att WinterDream är en föredetta kapplöpningshäst vars ägare inte ville ha honom längre men en ny köpare hade han inte hittat. 

Men nu såg han att jag hade så bra hand med hingsten så han erbjöd mig att köpa loss honom. 

Vem säger nej till en explosiv vacker fullblodshingst?!

Inte jag inte! 

En hel del arbete och tålamod...

Vi ska hoppa!

Du och Jag! 

Duktig häst....

Vi fick inte till hoppningen alls så vi bestämde oss för att hjälpa till med Midsommarfirandet istället. 

Det gick ganska bra efter några explosiva protester! 

Jaha, du ville hoppa över midsommarborden! 

Absolut! 

Kör på! 

Duktig häst! 

Så efter en hel del apelsiner och undvikande av vattenslangar blev vi vänner och WinterDream lever nu lyxliv tillsammans med de andra hästarna i stallet. 

Dock så vägrar Justin att komma och hälsa på honom...